EU-skatt på nätspel: 20 miljarder om året till EU-budgeten?

Tom plenisal med böjda rader av träbänkar och mörka stolar under ett ljust tak

En EU-skatt på nätspel kan enligt en beräkning från EU-kommissionen ge drygt 20 miljarder kronor om året till EU:s gemensamma budget. Skatten är en av tre nya EU-intäkter som Europaparlamentet har föreslagit, rapporterade TT den 1 juni 2026 med hänvisning till Politico Europe.

Förslag: EU-skatt på nätspel · Beräknad intäkt: drygt 20 miljarder kronor per år · Föreslagen av: Europaparlamentet · Budgetperiod: 2028–2034 · Status: inte beslutad

Sverige tillhör de länder som är starkt emot nya så kallade egna medel till EU-budgeten. Per oktober 2026 förhandlar Europaparlamentet och EU-länderna i rådet fortfarande om kommissionens förslag till långtidsbudget, som ska börja gälla 2028.

Tre nya skatter på parlamentets lista

Europaparlamentet har föreslagit tre nya EU-intäkter: en skatt på nätspel, en skatt på multinationella nätjättar och en skatt på kryptotransaktioner.

Enligt kommissionens beräkning, så som TT återger den, kan spelskatten ge drygt 20 miljarder kronor om året. Skatten på nätjättar kan ge upp till 50 miljarder kronor om året, medan skatten på kryptotransaktioner potentiellt kan ge 10–40 miljarder kronor om året.

Intäkterna skulle bli så kallade egna medel. Det är EU:s främsta sätt att skaffa fram pengar och omfattar exempelvis tullar och en del av momsen i EU. Pengarna går direkt in i EU-budgeten.

Förslaget är inte utformat i detalj. I de beräkningar som TT redovisar finns ingen presenterad skattesats, skattebas eller modell för hur intäkterna skulle fördelas.

Faktaruta: nya EU-intäkter i debatten, per den 23 oktober 2026

Intäkt	Beräknat belopp	Föreslagen av
Skatt på nätspel	Drygt 20 miljarder kronor per år	Europaparlamentet
Skatt på multinationella nätjättar	Upp till 50 miljarder kronor per år	Europaparlamentet
Skatt på kryptotransaktioner	10–40 miljarder kronor per år	Europaparlamentet
Kommissionens fem nya egna medel	58,5 miljarder euro per år	EU-kommissionen
Svensk spelskatt	22 procent av behållningen	Lag (2018:1139)

Beloppen för parlamentets tre förslag är kommissionens beräkningar enligt TT. Inget av dem är beslutat.

Spel saknas i kommissionens eget paket

EU-kommissionen föreslog i juli 2025 fem nya inkomstkällor för EU, så kallade egna medel.

EU:s system för handel med utsläppsrätter.
Mekanismen för koldioxidjustering vid gränserna.
Elavfall som inte samlas in.
Punktskatt på tobak.
Bidrag från storföretag som är verksamma på den inre marknaden.

En skatt på nätspel finns alltså inte bland kommissionens fem förslag.

Enligt kommissionen väntas de nya egna medlen ge 58,5 miljarder euro per år. De ska bidra till att finansiera digitalisering, försvar och ren teknik samt återbetala skulden från återhämtningsprogrammet efter covidpandemin, NextGenerationEU.

Europeiska revisionsrätten anger andra belopp för förändringarna i systemet för egna medel sammantaget. I sin översikt av budgeten för 2028–2034 beräknar revisionsrätten att förändringarna skulle innebära en årlig ökning med 66 miljarder euro i löpande priser, motsvarande 58 miljarder euro i 2025 års priser.

Översiktens rubrik är att många förändringar inte gör budgeten bättre. Revisionsrätten noterar också att förslaget om en Europeisk fond ger medlemsstaterna möjlighet att finansiera sina planer för nationellt och regionalt partnerskap med lån från EU på upp till 150 miljarder euro. Lånen ska senare återbetalas av medlemsstaterna.

Riksdagen har redan invänt

Riksdagens finansutskott bedömde den 14 oktober 2025 att kommissionens förslag till nytt system för EU:s egna medel från 2028 strider mot subsidiaritetsprincipen. Bedömningen finns i utlåtande 2025/26:FiU16. Utskottet ansåg att de föreslagna åtgärderna går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen.

Utskottet föreslog att riksdagen lämnar ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Genom ett sådant yttrande meddelar riksdagen EU:s institutioner att den anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen.

Kommissionens förslag innebär bland annat en uttagssats på 15 procent för tobaksvaror och tobaksrelaterade produkter som finns till försäljning i varje medlemsstat, multiplicerad med den minimiskattesats som tillämpas i landet. Där ingår även en årlig progressiv avgift från företag med en nettoomsättning på över 100 miljoner euro per år.

Invändningen ligger i linje med utskottets hållning till EU:s budget. Utskottet har vid flera tillfällen framhållit att Sverige även i fortsättningen ska verka för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU.

Spelskatten är i dag nationell

I Sverige betalas spelskatt enligt lagen (2018:1139) om skatt på spel med 22 procent av behållningen under en beskattningsperiod, som är en kalendermånad. Licenshavarna med svensk spellicens hade 2025 en sammanlagd nettoomsättning, insatser minus utbetalda vinster, på 28,2 miljarder kronor, enligt Spelinspektionen, baserat på uppgifter om spelskatt från Skatteverket. Spelskatten betalas av bolagen och ska inte förväxlas med privatpersoners deklaration.

EU-rätten har redan påverkat spelbeskattningen: i Lindman-domen, mål C-42/02, slog EU-domstolen den 13 november 2003 fast att Finlands beskattning av vinster i lotterier anordnade i andra medlemsstater, medan inhemska vinster var skattefria, stred mot den fria rörligheten för tjänster.

Någon EU-gemensam skatt på nätspel är inte beslutad per oktober 2026. Nya egna medel kräver enhällighet i rådet och godkännande i medlemsländerna.

Spelansvaret regleras också nationellt, och Spelinspektionen har föreslagit nya spelansvarsregler där höga insättningsgränser ska ses som en varningssignal.